jghd

Jag hällde i mig två (tre? fyra?) kartor smärtstillande, tryckte ut alla de små vita knapparna och tappade räkningen helt. Satt bara där och lyssnade på det klickande ljudet av tabletterna som trängde ut genom foliet samtidigt som tummen sjönk ner i plasten gång på gång. Kände de torra tabletterna klumpa ihop sig i halsen och några timmar senare satt jag på knä på badrumsgolvet och ångesten sköjde över mig som en hel jävla tsunami.

Det var bara av nyfikenhet och långtråkighet. Självklart blev det mycket mer långtråkigt att ligga i en sjukhussäng i vad som kändes som en evighet. Ja, jag är ung och dumdristig.