jghd

Det blir inte så ofta, kanske bara en gång varannan månad, men jag skrattar till lite för mig själv varje gång jag går in här. För visst är det allt annat är förhoppningar och regnbågar? Och inte heller lyssnar jag på Håkan Hellström längre, inte mer än någon gång i halvåret när vi hoppar galet runt till Ramlar på någon fest. Det här är egentligen bara några få, olyckliga möten med kanske en, två eller fyra personer som jag tydligen får någonting ut av att skriva ner. Eller så kanske jag bara vill hänga ut mig själv lite på nätet, lite sådär lagom. Kul för de tre-fem läsarna som vet om den här bloggen att veta lite om mig ju, fast egentligen säger mina inlägg inte ett piss. Om inte annat så är gissningslekar är alltid roliga, att försöka lista ut vems benen var fast man inte bryr sig ett dugg.