jghd

Det finns så mycket jag vill skriva om och så många känslor som finns där men ändå inte går att beskriva. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som får mig att obehärskat bryta ihop på badrumsgolvet eller på vad det är som får mig att vilja sjunga och hoppa i sängen fastän jag har snedtak och slår i huvudet varje gång.

Den ända känslan jag riktigt kan utskilja är vilja. Min vilja att förändra, att beröra, att göra något som betyder något. Viljestyrka är nog bra det men gör ont också. När man strävar efter att göra saker som man inte är kompetent att genomföra. Som att fånga världen i sitt fall.

Sen finns det saker som man så gärna vill göra men som är absolut förbjudna.
(och egentligen är det bara påhitt att de är förbjudna)

Dagarna är ensamma och kalla men ändå helt okej. Fina bussturer med trevligt (dock förbjudet och omöjligt) sällskap att dricka kaffe med. Jag tycker om det.